Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System
I november 2008 publicerad pseudonymen Satoshi Nakamoto en artikel online med titeln Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System.
Artikeln innehöll instruktioner för skapandet av en kryptovaluta baserat på P2P-teknik. Det var en valuta som varken skulle skötas av någon centralbank eller av någon annan central punkt – den skulle istället handhas gemensamt av alla noder i ett stort nätverk som vem som helst kunde ansluta sig till.
Det här var vid tidpunkten inte någon nytt koncept utan tvärt om någon som diskuterats flitigt online i olika kretsar med intresse för dessa frågor. Vad som gjorde artikeln så uppseendeväckande var istället att den var så praktiskt inriktad; här fanns detaljerade instruktioner för exakt hur den här typen av valuta skulle kunna skapas och användas redan idag och med hjälp av befintlig teknik.
Vem är Satoshi Nakamoto?
Vem eller vilka som döljer sig bakom pseudonymen Satoshi Nakamoto är fortfarande okänt.
Många förslag har lagts fram men ingen av dem har bevisats.
Exempel på individer som har pekats ut:
- Ingenjören Dorian S. Nakamoto
- Ross William Ulbritch, grundaren av Silk Road
- Matematikern Shinichi Machizuki
- Vladimir Oksman, krypteringsexpert
- Nick Szabo, krypteringsexpert
- Neal King, krypteringsexpert
- Charles Bry, krypteringsexpert
Valutan blir verklighet
När artikeln ”Bitcoin: A-Peer-to-Peer Electronic Cash System” väl hade publicerats dröjde det inte länge innan hängivna läsare gjorde slag i saken och följde instruktionerna de fått. I januari 2009 lanserades valutan Bitcoin och det allra första Bitcoin-blocket skapades (Genesis Block). Samtidigt släpptes en Bitcoin-klient med öppen källkod.
En av de allra första transaktionerna inom nätverket användes indirekt för att köpa två pizzor från Papa John’s. Det gick förstås inte att betala direkt hos Papa John’s med bitcoins, utan det var en överföring av bitcoins (cirka 10 000 stycken) som gjordes från en person till en annan, som sedan gjorde själva köpet med vanlig valuta.
Att två pizzor kostade 10 000 bitcoins säger något om hur växelkursen var på den tiden, när valutan var alldeles ny. Bitcoin kom sedan att stiga enormt i värde jämfört med etablerade valutor som USD och EUR. I mitten av december 2017 motsvarade 10 000 bitcoins ungefär 1 650 000 000 svenska kronor.
Barnsjukdomar
När bitcoin var en ny valuta drabbades den av flera problem som behövde åtgärdas. I augusti 2010 upptäckte man till exempel en sårbarhet i protokollet som gjorde det möjligt att kringgå restriktionerna och snabbt skapa en stor mängd bitcoins. Den 15 augusti exploaterades sårbarheten av någon som skickade ut 184 miljarder bitcoins till två olika bitcoin-adresser. Dessa gigantiska transaktioner drog uppmärksamhet till sig, vilket ledde till att sårbarheten åtgärdades och de felaktigt skapade pengarna togs bort ur systemet.
Intresset för kryptovalutor ökar i världen
I samband med Eurokrisen i Europa insåg många människor sårbarheten i de traditionella valutasystemen – där valutor sköts av centralbanker och liknande – och började intressera sig för alternativ såsom olika kryptovalutor.
Under Cyperns finanskris 2012/2013 fick vi till exempel se i nyhetsmedia hur de boende på Cypern plötsligt inte längre kunde ta ut mer än ett lågt belopp i euro ur uttagsmaskinerna i landet eftersom uttagsbegränsningar införts. Det hotades också om att pengar innestående i cypriotiska banker skulle beslagtas av myndigheterna, och det blev klart för många runt om i Europa att pengar på ett bankkonto – något som de fram tills nu sett som den säkraste tillgång man kunde ha – kanske inte var så säkert när allt kom omkring.
År 2013 – ett år av viktiga händelser
- En miljard USDI mars börjar det sammanlagda marknadsvärdet för alla existerade bitcoins närma sig 1 miljard USD, vilket gör att det skrivs och talas en hel del om bitcoin i vanlig mainstream media, såsom dagstidningar och reguljära nyhetsinslag på teve.
- MarskrisenMars 2013 är också den månad då en ny mjukvara som inte var helt kompatibel med den gamla gjorde att blockkedjan delade upp sig i två grenar. Med två individuella grenar blev det möjligt att spendera samma peng två gånger. Så snart problemet uppdagades gick flera stora bitcoinskapare (miners) tillbaka till en äldre version av mjukvaran och problemen kunde åtgärdas. Det krävdes alltså inte att samtliga noder i nätverket skulle ändra tillbaka till den gamla mjukvaran för att felet skulle fixas till.
- FinCEN-rapportenI maj publicerar The Financial Crime Enforcement Network (FinCEN) i USA en rapport som klargör hur Bitcoin ska behandlas av rättsvårdande myndigheter i landet, till exempel vad gäller frågor som rör pengatvätt och bankhemlighetslagen. FinCEN är en del av USA:s finansdepartement så rapporten får stort genomslag.
- En valuta värd att beslagtaDen 23 juni beslagtar USA:s federala Drug Enforcement Administration (DEA) bitcoins i samband med ett tillslag mot kriminella. Bitcoin är inte längre en obskyr liten hobby för nördar online utan en valuta som USA:s federala myndigheter anser är värd att beslagta precis som de skulle göra med USD eller Euro. Senare samma år kommer FBI att beslagta cirka 26 000 bitcoins när de slår till mot marknadsplatsen Silk Road.
- BitcoinautomatenI oktober öppnar världens första transaktionsautomat för bitcoins. Den ligger Vancouver i Kanada, och i automaten kan man både köpa och sälja bitcoins.
- UniversitetsvärldenI november 2013 hade Eurokrisen fått sådana svallvågor att Nicosia Universitet på Cypern tillät studenterna att betala terminsavgiften i Bitcoin istället för Euro. Detta var första gången någonsin som ett universitet godkände Bitcoin som betalningsmedel för terminsavgifter.
- Fler och fler näringsidkare börjar acceptera bitcoinsAll uppmärksamhet som bitcoins får under år 2013 gör att allt fler näringsidkare börjar acceptera betalningar i bitcoins. År 2013 var till exempel året då man för första gången kunde betala med bitcoins hos Foodler och OkCupid.
- Få din lön i BitcoinsÅr 2013 började Internet Archive ge sina anställda möjlighet att få delar av lönen betald i bitcoins.